Den här informationen finns även på enkäten, men här kan du klicka på länkarna i texten. Om du har kommentarer eller frågor till enkäten går det bra att använda vårt forum, t.ex. genom att svara på det här inlägget.

Nuläget

Vårt avtal med Telia, som slöts i samband med att vi installerade vårt fibernät, löper ut i juni 2016. Om vi vill byta till en annan leverantör måste vi säga upp avtalet ett halvår innan, dvs i december 2015. Idag betalar vi ett fast pris per hus och månad för ett kollektivt avtal med TV (upp till fem digitalboxar), telefon och Internet. Bredbandshastigheten, som används av TV, telefon och Internet, är 50-100Mbit/s för att hämta data från och 8-10Mbit/s att ladda upp data till internet.

Alternativen

Vi har en angenäm situation eftersom vi äger vårt nät och Styrelsen har tittat på alternativ för framtiden. Styrelsen har tittat på några alternativ och kontaktat Bredbandsbolaget/Ownit och fått en offert för ett snarlikt abonnemang i samma prisnivå som vi har från Telia. Det bekräftar att Telias erbjudande fortfarande är konkurrenskraftigt och Styrelsen har genom sina kontakter inte hittat någon annan bostadsförening som har ett bättre erbjudande än vi (utbud i kombination med pris). Därmed är Styrelsens slutsats att vi kan fortsätta med Telia som leverantör av TV, telefon och Internet, och planen är att besluta om eventuella avtalsförändringar före juni 2016.

Telia säljer numera inte det paket som vi har köpt.

De tre hastighetsnivåer som numera erbjuds är; 10Mbit/s, 100-250Mbit/s samt 1000Mbit/s. Notera att det som erbjuds i praktiken varierar inom ett intervall. Vår egen tjänst kan variera enligt ovan. På liknande vis betyder 250Mbit/s i själva verket 100-250Mbit/s.

Framtiden

EU har som mål att 50% av de Europeiska hushållen ska ha över 100Mbit/s anslutning år 2020, se till exempel Broadband guidelines (pdf). Man räknar dock med att behoven i urbaniserade områden kommer att överstiga vad leverantörerna kan erbjuda.

Sverige har mer ambitiösa mål, bland annat att 90% av hushållen ska ha minst 100Mbit/s anslutning till Internet år 2020, se t.ex.:

• Country information, Sweden
• Bredbandsstrategier för Sverige

Vi lever i en tid då våra vanor snabbt ändras för att dra nytta av de fördelar som en snabb anslutning till Internet innebär, men det är inte så att det finns ett facit för vad som är rätt eller fel. Det vi kan göra är att titta på hur vi använder Internet idag, tänka på hur vi skulle vilja använda det, men även följa hur vårt samhälle utvecklas och vilka tjänster som erbjuds av leverantörer på vår marknad.

Tyvärr är det inte så enkelt att man kan summera alla bandbreddsbehov i ett hushåll och direkt jämföra med bredbandshastigheten som man köper. Det är nog ett ganska bra estimat att räkna med att ca 50-80% av bandbredden är tillgänglig när man gör överslagsräkningar. Dessutom finns det många detaljer, t.ex. vilken trafik som ska prioriteras, som kan göra att man upplever problem med bandbredden.

Frågor och svar

• Hur mycket bandbredd används av Netflix?

• Varför är det viktigt att kunna ha hög hastighet för att flytta data till Internet? Utvecklingen går i rask takt mot att lagring av data sker ”i molnet”, dvs på Internet. För att det ska vara möjligt att arbeta med stora datamängder på Internet behöver data kunna flyttas snabbt både till och från Internet. Detta gäller inte minst lösningar för ”backup”.

• Varför saknas frågor om IP-telefoni? Därför att telefoni använder så lite bandbredd.

• Hur lång tid tar det att ladda upp 1Gb data (t.ex. en film från digitalkameran) till Internet med 8-10Mbit/s hastighet? Ca 6 minuter under ideala förhållanden. Mera realistiskt är nog en halvtimme.

• Hur lång tid tar det att ladda upp 250Gb data (t.ex. några tusen foton och något hundratal filmer från digitalkameran) till Internet med 10Mbit/s hastighet? Ca ett dygn under ideala förhållanden. Mera realistiskt är nog några dagar.